Vetenskaplig rapport ska ge världen ännu läskigare skräckfilmupplevelser

Den här tiden på året peakar den populära skräckfilmsgenren. En ny Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av Samsung, visar att sex av tio svenskar tittar på skräckfilm – främst med syfte att få en adrenalinkick. Men vad är det egentligen som skrämmer oss mest? Med hjälp av en av världens mest framstående skräckforskare har Samsung tagit fram en vetenskaplig rapport där rädslor och vikten av teknik utvecklar receptet på den ultimata skräckupplevelsen.

Stockholm, 15 oktober 2020 – Dagens populärkultur svämmar över av skrämselelement i olika former, och vi tycks jaga kroppsliga reaktioner som skyhög puls, kallsvettningar och panik. Samtidigt är skräckfilm kanske den genre som får utstå mest kritik kopplat till filmskapande. Det bekräftas även av en ny Sifo-undersökning, som visar att den främsta anledningen till att man undviker skräck inte är för att det är obehagligt, utan för att man inte uppskattar innehållet eller storyn.

För att ta reda på vilka fundament en bra skräckfilmsupplevelse vilar på tog Samsung hjälp av Professor Lauri Nummenmaa – en av världens mest framstående forskare inom psykologi, neurovetenskap och skräck, och gav honom i uppdrag att skriva en vetenskaplig rapport.

Rapporten går in på grundläggande neurobiologiska och psykologiska aspekter av rädsla och ångest. Professor Nummenmaa utforskar hur det mänskliga psyket påverkas och diskuterar hur specifika mekanismer och strategier, som exempelvis teknik, kan användas för att skapa och förstärka kraftfulla, simulerade upplevelser av rädsla hos publiken.

– Det finns många faktorer som kan bidra till vad vi uppfattar som läskigt i skräckfilm. Genom att kombinera forskning inom grundläggande sensoriska processer, känslobearbetning och människans socialitet med vikten av bra ljud och bild, kan man skräddarsy en otroligt kraftfull filmupplevelse. Att skapa riktigt bra skräckfilm handlar inte bara om konst, utan i hög utsträckning om vetenskap, säger Lauri Nummenmaa, professor i molekylär neurobiologi.

Teknikens avgörande roll i skräckfilm
I rapporten lyfts vikten av detaljerad bild- och grafik, samt att stora skärmar och högkvalitativt ljud rekommenderas för att fånga tittarnas uppmärksamhet. Ljudet i skräckfilm används för att sända löpande information, för att styra uppmärksamhet och känslor. Ett exempel är lågfrekventa ljud, under det typiska hörbara intervallen hos människor, som kan användas för att utlösa obehagliga känslor, illamående och ångest.

– Det finns antagligen ingen genre där högkvalitativ ljud- och TV-teknik är så avgörande som när det kommer till skräckfilm. Samsungs högteknologiska produkter, med 8K som ger djupare verklighetskänsla och ljudlösningar, som kan placera effekterna på rätt plats i rummet, har vi vad som krävs för en stark skräckupplevelse, säger Magnus Nilsson, Teknisk produktansvarig för TV/AV på Samsung i Norden.

Kortfilm som sätter vetenskapens resultat på prov
För att undersöka hur Professor Nummenmaas forskning skulle kunna ta sig uttryck, lät vi den prisbelönta regissören och skräckfilmsentusiasten Gustav Egerstedt skapa en kortfilm baserat på slutsatserna av rapporten. Resultatet är en feberlik mardröm, driven av att maximera skräcken enligt forskningen, snarare än ett klassiskt berättande.

För en maximal upplevelse av filmen rekommenderas att titta på en TV med hög upplösning och stor skärm, för att utesluta distraktioner. Filmen bör även ses med hög volym, gärna på ett ljudsystem med möjlighet till tredimensionell ljudbild och som även kan återskapa lågfrekventa ljud.

Läs rapporten och se filmen här: https://www.samsung.com/se/tvs/theory-of-fear

Utdrag ur forskningsrapporten:

• Ju mer verklighetstrogna reproduktioner är, desto starkare svarar vår hjärna på dem. För att vi ska bli skrämda måste de klara hjärnans "reality check"-system. Man kan gå längre än vad som är möjligt i den verkliga världen, men inte för mycket. Bra skräckfilmer engagerar hjärnans rädsla och ångestkretsar på samma sätt som verkliga faror.
• Rädslan för det okända är en av våra starkaste rädslor, varför överraskande och chockande moment är en fundamental del av skräckfilm. Hotande osäkerhet och spänning ökar tittarnas tro på det övernaturliga.
• Människoliknande karaktärer faller i den så kallade uncanny valley. När något är väldigt nära mänskligt, men hjärnan inte riktigt tycker det stämmer. Zombier, spöken och utomjordingar utlöser därmed omedvetet känslor av oro och fruktan hos oss, då våra hjärnor blir förvirrade av om de verkligen är människor eller inte
• För att stärka mottagarens rädsla är det effektivt att skapa empati för huvudpersonen. Det görs ofta genom att denne är sårbar, exempelvis är ett barn eller oerfaren och därmed mer försvarslös mot hot.
• När det kommer till rädsla är timing allt. Genom att flytta filmens ton mot neutral eller till och med positiv kan man chockera publiken med plötslig rädsla.
• Ljuddesign möjliggör indirekt manipulation av spänning och ångest. Akustisk information bearbetas ständigt av tittaren och kan användas för att styra uppmärksamhet och känslor. Syntetiska ljud som inte kan identifieras, samt lågfrekventa ljud ökar obehaget ytterligare.
• När vi blir rädda fokuserar vår hjärna på det vi ser och känslorna det skapar, vilket gör att hjärnaktiviteten hos människor som tittar på film samtidigt blir synkroniserad. Vi blir alltså tillfälligt mer lika varandra när vi tittar på skräckfilm tillsammans.

Sifo-undersökningens resultat i korthet:

• Sex av tio (61 %) svenskar tittar på skräckfilm/serier. Nära två av fem (39 %) uppger att de aldrig tittar.
• Den främsta anledningen till att man tittar på skräck är för att få adrenalinpåslag (26 %), men också för att koppla bort verkligheten (25 %).
• Av de som aldrig tittar på skräck uppger hälften (51 %) att den främsta anledningen är för att man inte uppskattar innehållet och storyn i skräckfilm, följt av att de är mer intresserade av andra genrer (48 %) och att det är obehagligt (45 %). Vanligast bland kvinnor där över hälften (58 %) tycker det är obehagligt jämfört med män där endast en fjärdedel (26 %) tycker det.
• En tredjedel (32 %) håller för ögonen för att minska obehaget när de upplever att en skräckscen är läskig, bara tio procent håller för öronen.
• Svenskarna anser att ljudkvaliteten är den faktor som är viktigast för att en skräckfilm ska upplevas som läskig (47 %)

Om undersökningen:
Kantar Sifo har på uppdrag av Samsung Electronics Nordic genomfört en riksrepresentativ undersökning i Sverige med 1 000 respondenter i åldrarna 18–79 år under perioden 24–31 augusti 2020.