Så kan den nationella IT-strategin för skolan bli en framgång

I oktober blev den nya IT-strategin för skolan fastslagen, något som kommer betyda en stor strukturomvandling av den svenska skolan. Medverkande i det treåriga projektet ”Det digitala lärandets möjligheter”, från forskare och skolhuvudmän* till lärare och rektorer, har nu sammanställt fem tips till skolhuvudmän när den nationella IT-strategin** för skolan ska konkretiseras.

Stockholm, 15 december 2017 – I oktober 2017 tog den svenska regeringen beslut om en nationell strategi för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter i skolan. Inför att strategin nu ska konkretiseras har de medverkande i forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter”, sammanfattat insikter och erfarenheter som de tror är avgörande för att lyckas med digitalt lärande.

Samsung är initiativtagare till det treåriga projektet som snart påbörjar den avslutande terminen. De har tillsammans med Atea och Gleerups tillhandahållit teknik, kompetensutveckling och digitala läromedel till 13 högstadieklasser på fem skolor runt om i Sverige, för att de ska kunna genomföra en lyckad digitaliseringsprocess.

Några av de tydligaste insikterna från projektet är skolhuvudmännens viktiga roll samt betydelsen av samarbete och god beställarkompetens. För att ha möjligheterna att följa strategin menar Gabriella Brundin, rektor på Runby skola i Upplands Väsby, att nödvändiga verktyg behöver tillhandahållas men att skolan samtidigt inte har tid att vänta på att bli utrustade. Skolan måste börja med att utnyttja de resurser som finns och förstå sitt ansvar i sammanhanget.

– Det nya uppdraget som förklaras i strategin innebär att alla nivåer behöver samarbeta och ha god insikt om vad som förväntas och vad som måste förändras. Om alla ansvariga förstår sitt uppdrag väl, så kommer också beställarkompetensen att öka, säger Gabriella Brundin.

Ökade krav på skolhuvudmännen
Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik som följer forskningsprojektet välkomnar att den nationella strategin ställer ökade krav på skolhuvudmännen. Detta eftersom de ska leda den lokala digitaliseringen och inte delegera till skolorna och lärarna, vilket forskarna menar till stor del har varit fallet hittills. Med den nya strategin blir skolhuvudmännen också ansvariga för att tillhandahålla en informationsinfrastruktur som gör det möjligt för verksamheten att jobba effektivt.

– Strategin nämner utmaningen med en gemensam infrastruktur men inte förmågan att bedriva en effektiv

verksamhet. Förändringen kommer inte att ske genom att lärare individuellt blir duktigare på IT, utan den nyttan kan bara skapas om skolhuvudmannen utvecklar verksamheten, säger Åke Grönlund.

Åke Grönlund konstaterar även att privata aktörer fyller ett tomrum men att det framförallt är ett kommunalt ansvar att formulera mål och att leda förändring. Målet med ”Det digitala lärandets möjligheter” är att generera ny kunskap och insikter om hur digitala verktyg kan användas i utbildningssyfte och utforska hur man på bästa sätt skapar en digital inlärningsmiljö där varje elev har förutsättningar för att lära.

– Vi hoppas att insikterna från projektet blir ett värdefullt bidrag nu när strategin ska konkretiseras. Teknikens roll i digitaliseringen av skolan är en viktig fråga för oss inte minst när det kommer till det digitala lärandets positiva effekter för likvärdigheten och frågan om digital inkludering, säger Elin Wallberg, ansvarig för Corporate Citizenship och Partnerships på Samsung i Norden.

Fem tips till huvudmän när den nationella IT-strategin för skolan ska konkretiseras

1. Var visionär ­– Våga ha en tydlig vision för hur lärandet ska utvecklas med digitaliseringen.
2. Förändringsledning är a och o – Utveckla skolledares kompetens i förändringsledning genom att exempelvis gå Skolverkets utbildning för skolhuvudmän ”Att leda digitalisering”.
3. Digitalisering är inte bara teknisk kompetens – Se upp för att enbart likställa digitalisering med teknisk kompetens, det handlar om att förändra arbetsprocesser på organisationsnivå.
4. Säkra god beställarkompetens – Beställ IT utifrån verksamhetens utvecklingsbehov och ta ägandeskap över IT-kompetensen för att kunna leda verksamhetsutvecklingen.
5. Förstå konsekvensen av besluten – Innan en ny arbetsuppgift införs för lärarna, räkna på hur mycket lärartid uppgiften tar att utföra, vad den tiden kostar, och vad som händer om man reducerar lärarnas undervisningstid.

Om forskningsprojektet
Nu pågår det tredje och avslutande året i forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter”. I projektet, som initierats av Samsung tillsammans med Atea och Gleerups, får 13 högstadieklasser i fem skolor runt om i Sverige stöd i att bedriva digitalt lärande till fullo. Projektet följs löpande av forskarna Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Medverkande skolor
Vålbergsskolan i Karlstad kommun
S:t Olofs skola i Sigtuna kommun
Strömsnässkolan i Markaryds kommun
Runby Skola i Upplands Väsby kommun
Björkenässkolan i Kävlinge kommun

*Skolhuvudman kan vara kommun, landsting, staten eller enskild som har ansvar för skolverksamhet.

**För att Sverige ska vara bäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har regeringen antagiten nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. SKL kommer att driva arbetet med att bryta ner strategins mål till en handlingsplan med olika initiativ och aktiviteter.